Avvänjning
Ibland så tär dessa dagar på mig.
Vänjer mig inte vid dem.
Lika fantastiskt kul varannan söndag är,
lika jädra värdelös är den andra.
Veckan går med ljusets hastighet.
Skola, jobba, middag, barnprogram, sängdags.
Dag ut och dag in.
Så kommer helgen.
Vill besöka vänner, hitta på roliga saker, vara nära.
Så står man där, söndag.
Jag vill inte.
// Paps
Lördagskramar
En halvtimmes egentid i sängen.
Låta tankarna löpa, planera lite flyttbestyr,
fundera på hur dagen ska utformas.
Läsa virtuella nyheter.
En kopp kaffe.
Sedan små kalla tassande fötter.
En kram.
Ett "god morgon Pappa, jag älskar dig"
Något större kalla fötter.
En kram.
"God morgon Pappa, jag älskar dig"
Just då, just nu, är livet väldigt rättvist.
Bättre start på en fin lördag är svårt att få.
En underbar dag önskas.
// Paps
Solsidan
Lägg till Örjan Rahmström som kan konsten att spela
översittare bättre än någon annan.
Dessutom Mia Skäringer och Josephine Bornebusch.
Underbar svensk humor när den är som bäst.
" Det luktar något här inne! Något fränt. Det är nog
någon bit navelsträng som ligger och skrumpnar"
TV4-play om ni missade första avsnittet.
// Paps
Ett hån
Vad ända in i helvete!
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6509146.ab
Och kärringen fick 3 år och 3 månader.
Ibland kan jag tycka att öga för öga, tand för tand
är ett bättre straff.
Tejpa fast henne i en rullstol och mata henne med pölsa
resten av livet.
Idiot
Återberättelse
Fantastiskt god mat, men den återkommer jag till.
Mor och far var uppassare under kvällen.
Mamma berättade just om barnens konversation under
pågående spelsession med Farfar.
Adam - meeeeh, nu är det min tur att trycka på knappen.
Nattis - Nej, du har tryckt massor av gånger.
- Nähä
- Joho
- Nej, nu är det min tur, du är så dryg!
- Men Adam, det är bara ett spel. Ta det lugnt...
Det coolade ner sig för att koka upp igen lite senare.
Nattis - Åhhhhhhh nu vinner Adam igen.
Adam - Lätt
- "gråtandes" Det är orättvist?!
- Öhhhh, vad tjurar du för, det är ju bara ett spel!
Men de älskar varandra i alla fall, och jag dem.
// Paps
Den som lever får se...
Det blåser förändringens vindar.
Fan vet om det blir positivt eller negativt.
__________________
Vad är kärlek?
Jag funderar mycket på den frågan.
Vad är det för er?
I mitt andra äktenskap var det kärlek som övergick till
någon slags form av statusgrej.
Vet inte riktigt hur jag ska formulera det.
Men många gånger så kändes det som att det var någon slags
fasad som skulle visas upp. Lyckliga familjen på promenad liksom.
Fina huset, goda maten, vinet, uppfostrade barnen och så vidare.
Det där spontana existerade inte och om man försökte så var kontentan
att man:
A: Inte var på humör för spontanitet...
B: Man slösade pengar...
Varför blir det så?
Till exempel.
I början av ett förhållande kör man ju kanindansen var man kommer åt.
Spontant och bra, mycket och med en jävla inlevelse.
Så dör det ut bara.
I början är man heller inte bang för att göra kul grejer,
bus och skoj, bio och popcorn, promenader, målar tillsammans,
sitter tätt ihop och ser på tv, skrattar, tar på varandra, säger fina saker,
lämnar små lappar, älskar med hela hjärtat vidöppet.
Och sen då, magplask.
Plötsligt är man för trött, för ospontan, för bekväm. Varför då?
Så har jag bestämt att det aldrig mer ska bli så, då skiter jag hellre i det.
Så det så.
// M
Tack...
Dummie för de som inte vågat men vill.
Bestäm en färg, köp den och rolla.
Det värsta som kan hända är att man inte blir nöjd och då kan
man måla vitt igen.
Nu till nästa problem.
Vad ska man fylla det lilla rummet med.
Ja, förutom soffa, bord och tv.
Den hade jag inte tänkt på riktigt.
Förslag mottages med glädje.
Kram på er.
// Mange
Mmmmmmm
De är här nu, de minsta två.
Första frågan efter hemkomst.
- Vad blir det för mat?
- Pannbiff.
I kör...
- Jaaaaaaaaaaaaaaaaaaa med din bästa sås, pappa?
- Japp
- Jaaaaaaaaaaaaaaaaaaa
Tänk vad lätt det kan vara.
:) Paps
Ja, jo, jag kan tänka mig det.
Hör om det ena dumma efter det andra.
Skulle vilja förstå, kanske också hjälpa.
Frågan är om alla kan ta det till sig.
_____________________
...
Jävla skitsöndag.
Helvete också.
___________________________
Såhär
blev det...
Hugade är välkomna för närmre inspektion.
Frågan...
Varför vilsnafarsan? Så vilsen är du väl inte?
Det kan ju tyckas att man inte är så vilsen alla gånger.
Men då, där, för snart ett år sedan när jag började skriva så
kände jag mig lite vilsen. På många sätt.
Det var svårt att släppa hela den där skilsmässogrejen,
jag var inte helt lycklig med stöket utan barn.
Jag var väldigt osäker med barnen.
Inte osäker på min kärlek till dem, alla fyra.
Utan det handlar om hur saker ska fungera, tycker barnen
att jag duger. Är jag en bra farsa och alla sådana tankar som
ibland kan drabba en.
Tyvärr är det så (och jag tror jag pratar om de flesta killar) att
vi har en tendens att inte prata om svåra saker. Speciellt inte
kille till kille. De samtalen slutar ofta i något annat än det de
var tänkta att bli.
Detta har hjälpt mig massor, skrivandet alltså.
Det är fantastiskt befriande att få skriva av sig saker som
jag kanske aldrig skulle säga till en enda levandes människa.
Idag är jag inte alls så vilsen, som jag kände mig då.
Idag vet jag att jag duger.
Jag vet att all min kärlek till barnen kommer likt stora
studsbollar rakt tillbaka, rätt in i hjärtat.
Jag vet idag att det var det absolut bästa som kunde hända att
vi skiljde oss. För nu är jag JAG.
Ungefär så...
// Paps
Taket, väggarna och golvet
På nio kom det. Fonden kanske ska vara i taket!
Så blev det, taket är målat i kulör.
Vilken kommer på bild senare, när jag bestämt om det blev bra.
Lustiga reaktioner hos målerifimorna igår.
I min värld trodde jag att kvinnliga målerifirmaarbetare
skulle säga: ohhhh shit, häftigt alltså..
Men till min förvåning var det precis tvärtom.
Kvinnorna var oerhört skeptiska medans de manliga
var väldigt postiva.
Fick också bevis på att fler killar än jag tänker likadant.
För faktum är, om det blir flammigt eller obra så är det inte svårare
än att öppna den vita färgbyttan och måla taket vitt igen.
Hur som helst så tror jag det kommer bli riktigt bra.
Men speglar i taket?? Njaaaaa
Det räcker att se sig själv i spegeln på morgonen tycker jag ;)
____________________
Hmmmm
Takfond, skit också K, nu fick jag lite huvudbry..
:)
__________________
Längta flytt...
Spacklade en sväng igår kväll.
Det blir bra det här.
Vitt blir det har jag bestämt, alldeles själv dessutom.
Vad jag inte bestämt är fondväggarnas färg, form, vara eller inte vara.
Kanske ska slänga upp lite omålade tavlor istället?!
Då har ju ett litet projekt till menar jag att fixa,
dessutom lägger jag hellre pengarna på canvas och färg än tapeter.
Så vad tycker ni?
Plommon är ju snyggt.
Mange=Tony=Robert
på idrottsgalan.
Måndag till onsdag i Robert G:s format:
650 kilometer, möte, 25 kilometer, hotell i skanör, maila, offerera, middag (grym)
20 kilometer, träning (ännu grymmare, på ett mindre bra sätt), 20 kilometer, säng,
upp kl 05.30, 200 kilometer, färja, 90 kilometer, tyska, bratwurst, tryckning (i maskiner, inte på muggen),
90 kilometer, bordershop, färja, 800 kilometer, hemma, sova, 160 kilometer, connectingmöte, 160 kilometer,
snickarbralla, spackla, slipa, hemma, sova och bajamaja på aspvretsgatan.
Fotnot: Kilometrarna är antalet i bilen måndag till onsdag.
Hello skattemyndigheten, jag kommer köra ännu mer i tjänsten. Bjussar ni på skatten?
Nu torsdag, rast vila, på kontoret...eller inte :)
// Paps
Ska man vara nervös?
Har hört att staten är lite hårda där.
Undrar stilla om jag ska vara nervös?!
Visitor: 
Korea, Republic Of
____________________
15 år va hon, det sa jag va?
Efter många och långa samtal har jag meddelat följande.
Angående pengar skall telefonluren lyftas och ur munnen
skall frågan komma.
- Pappa, jag vill göra det här, kan du betala det?
Vägrar svara på sms med följande exempel.
Hej Pappa, jag vill låna 200 kr till den 25:e...Puss / din Dotter.
Har argumenterat för att hon måste sälja sin övertygelse om hon ska ha något.
Livet är inte så enkelt att man bara kan låna hipp som happ utan att betala igen.
För vad ska hon betala med?
Sälj in det du vill ha, ibland får du det. Ibland får du det mot en motprestation
och ibland får du det inte alls.
Så är livet.
Det går in och rätt ut igen.
Idag har anlänt:
5 st sms från 3 olika nummer.
4 meddelanden på msn.
3 mail på facebook.
1 mail på jobbmailen.
Detta inom loppet av en timme, på lunchen.
Dessa besvaras i ett enda meddelande, från jobbmailen.
Ring mig ikväll, Pappa.
Nu brinner det i fröken Femton. Jag är en konstig fan som inte kan svara,
som ifrågasätter henne, som vill ha lite på fötterna (läs pratat med hennes mamma)
innan jag går med på hennes äventyr i helgen.
Halleluja, tror jag stannar kvar på jobbet ett par timmar till.
// Paps
Nåja
Idag hade varit en bra dag att göra annat
__________________
Tårar
Jag läser med tårarna rinnandes ner för mina kinder
Man inser hur lyckligt lottad man är
Jag säger som andra, jag är tacksam
Många tankar till Anna och hennes familj
.........................
Virtuella eller jävligt äkta.
bloggvänner (det finns ju sådana också), skype (ändå mest live iaf).
Vi har kompisar hos oss hela tiden, med oss i vår lilla del av världen.
Men vänner, sådana som man träffar över en lunch.
Riktiga homies som ringer och meddelar att nu är jag på väg
med släpet, vi möts kl 9.30 på byggfirman.
Killar som Snickarn som ställer upp med byggexpertis.
Krysskollegor som vill träffas över en kaffe och surra lite skit.
Vänner man känt sedan barnsben som trots långa uppehåll
mellan kontakten ändå står en så nära.
En sådan ska jag berätta om nu.
I mitten på 80-talet var jag med i två grupperingar kan vi säga.
Det ena gänget höll till på Norra Gryta. Det var mina sportpolare.
Matte, som jag berättat om, var den som stod närmast.
Det andra gänget höll till på Södra Gryta.
Lite hårdare boys. Hängde på fritidsgården, tjuvrökte och hittade
på en jädra massa bus.
Jag hängde ungefär fifty fifty. Det var ju så att med idrottarna
hade vi ett gemensamt intresse i sport av alla slag.
Söderkisarna, ja där hängde brudarna... Ja, ni förstår.
Min närmaste där, Jocke, var en skön lirare.
Tillsammans var vi 2 tredjedelar av de 3 musketörerna.
Åkte moppe, raggade tjejer, hade långt hår och trasiga jeans.
Vi höll ihop ganska länge, en bra bit upp i 20-års åldern.
Jag bodde ofta hos J i ungdomsåren, dels för att min syrra var (och är)
som hon är och dels för att det var lite spännande.
J plastfarsa var inte alltid så stabil med spriten (periodare)
men alltid snäll och glad. Mamma var en av de bra, grym
dam med fantastiska matbegåvningar (hennes kalops, ihaaaa).
Storebrorsan tillhörde de då beryktade grabbarna på stan,
de som drog runt med en känd boxare (os-silver) och muckade.
För att vid bråk skicka fram ovan nämnd för att göra processen kort.
Lillebror var en försynt liten pojk som vi drog runt på i ur och skur.
Härom veckan träffade jag J för första gången på 10 år, minst.
Vi satte oss över en kopp kaffe och pratade.
Avhandlade ungar, fruar (exfruar alltså), jobb, fritid mm mm.
Trevande kom vi in på familj.
Jag släppte ut lite om min syster och hennes bedrövlighet.
Jocke såg lite hålögd ut och jag frågade lite försiktigt
med vetskap om att styvpappas livsöde tog slut för sex-sju år sedan.
Dessutom hade jag ryktesvägen hört att storebror gått samma öde till mötes.
J ögon fylldes med smärta och tårar när han bekräftade att så var det.
Dessutom är lillebror illa däran med droger och en och annan vända inlåst.
Han tittade på mig och säger: Mange, fan jag önskar jag haft ditt telefonnummer
tidigare, hade behövt dig då.
Ja, Jocke. Det är nog så att jag behövt dig också under stundom.
Nu är vi på banan igen och vi är dessutom blodsbröder (för den riten glömmer jag aldrig).
Dina problem och lyckliga stunder är mina, kompis.
Även om det dröjer stunder mellan mötena.
// Mange
Varför?
Kräver inte att veta vilka ni är.
Men jag undrar följande.
Varför läser ni?
Hittar ni något bra?
Vad kan förbättras?
Men framförallt, hur mår ni?
Kram Paps
Svar eller inte
Jag har en fråga utan svar.
Det letar sig inunder ibland.
Rycker och drar, vill ut i luften.
Inte sitta instängd och obesvarad.
________________
Man ba kör liksom
Hej hopp, induktionshäll och varmluftsugn inhandlat.
Reglar, gipsskivor och skruv likaså.
Barnvecka, sedan snickarbralla på.
Det är kul det här.
Swisssssssssssch
Så låter det när man är miljonär, bara så ni vet.
Idag har jag nämligen varit det, om än bara ett tiotal sekunder.
Nu innehar jag inte bara massa lån utan också nycklar till det nya.
And I Like It Very Mycket :)
Håll i hatten Siggesborgsgatan, Farsan är på väg in.
Samlar poäng
Leta, leta, leta...
Behöver ha fram alla försäkringspapper inför morgondagens
lägenhetsinköp.
Men farsan har tydligen vuxit till sig.
För....
Voila, de satt i pärmen. Under fliken Trygg Hansa, försäkringar.
Oooops, då blev det massa tid över för kovältning.
// Paps
Är det bara jag tro.
- Hej, det är jag, 1:an.
- Hej, hej
- Jo, han drömde inatt, en mardröm.
- Ok.
- Jag vet inte hur vi ska tolka den, han drömde att jag var död
och du skulle hämta honom men försvann.
- Ok, jag tar hand om honom ikväll. Han behöver kanske sova i min säng då?!
- Ja, men vad tror du det betyder?
- Inte fan vet jag, han kanske också börjar ledsna på dig...
- Hmmmmprrrrrhhhh vad menar du med det??
- Ingenting, jag skojar. Jag vet inte vad det betyder.
Jag fattar inte, måste varje händelse tolkas.
Måste det analyseras in i minsta detalj.
Behöver det alltid landa i separtioner, mamma hit och pappa åt helvete.
Kan det inte bara vara så att pojkstackarn råkade se om krig
och elände på tv´s nyheter och drömde en otäck dröm?
Säger som tonåringarna, meeeh O R K A.
// Paps
Up, up...
Så är det, det börjar bli dags nu.
Den gränslösa dumheten tar ännu ett kliv.
Det blöder att höra men det värmer att lyssna.
Långa fina samtal om allt.
I år är det kaninens år, faktiskt.
Så flyg din kos, det är dags att lukta på andra blommor.
// Paps
11 januari
I 38 år har det varit så, faktiskt ännu längre om jag inte är helt ute och hojar.
Men tydligen inte i år, åtminstone inte i min hjärna.
Börjar jag bli gammal, är det starten på en begynnande alzheimers?
Pinsamt är bara förnamnet.
Världens bästa Morsa, farmor, kärring (som han bara vågar kalla henne i garaget)
fyller år idag, den 11:e. Alltid den 11:e.
Tack kära far för påminnelsen.
Idag äter vi tårta och kramas lite.
Happy födelsedag Mamma.
En pappas tankar
Du ligger bredvid mig och snusar lugnt.
Lukten, närheten, känslan av vara nära.
Ibland stampas det med fötterna, det grinas och gormas.
Att inte få det du bestämt dig för är det värsta av allt.
Så går det över, vi kompromisar.
Vi leker, spelar spel, gosar leoparder.
Vi pratar om skidresor, pulka och Lily Allen.
Orden du inte förstår sjunger vi för full hals.
Tillsammans är vi de bästigaste av bästiga.
Och idag kommer brorsan också.
________________________
Grodan
Jämn vecka, välkommen.
Hämtat hem den minsta idag.
Som jag längtat min lilla groda.
Hon höll hov hos köksvännerna.
Talets gåva i kubik och full av bus.
Vi har precis avslutat kvällen med lite
detektivmysterie med Lasse och Maja.
Plötsligt tittar hon på mig.
Hon vill berätta något men det tar emot.
Efter lite lockande kommer det.
Hon gillar inte bajsmannen.
Han bara skäller säger hon.
Jag försökte få reda på vad han skäller om.
Svaren var lite luddiga och landade i det mesta.
Nu ligger jag här och vet varken ut eller in.
Skäll har nog ingen dött av men är han elak den fan..
Då blir han diarré sinom tid.
Hjälpande hand
Han frågade vid ett lämpligt (onyktert alltså) tillfälle.
Jamen självklart kompis, inga problem. Det fixar vi!
Sedan står man där med skruvdragaren i ena handen
och hammaren i den andra.
Pannan i djupa veck och inga räta vinklar.
Då kräks man på sig själv. Varför? tänker jag.
Igår kväll frågade han vad jag kunde tänka mig för ersättning.
Hör mig själv svara:
- Nej nej, ingenting kompis. Det kommer en tid när jag behöver din hjälp.
Ehhhhhh....
Han tog dock inte nej som ett svar som tur var.
Idag meddelandes att jag i vår/sommar har en eller två veckor i turkiet
att casha in.
Det är så kul att hjälpa till faktiskt, gör det gärna igen...
Då kan jag tänka mig New York eller så.
// Paps
Effektivt..
Vi får hoppas att det blir som de vill i alla fall.
Men dagen har varit den finaste av fina.
Fick möjligheten att mysa barndoft inemellan hammarslagen.
Ettårsbarnet i knä och storasyrran bredvid smaskande
födelsedagssnarre.
Söta lilla storebror svängde med lockarna och proppade mun och
halva näsan full med hallon.
Fina mamman var också där.
De är lyckligt lottade de där mysungarna.
Bättre Morsa kan de i alla fall inte få.
Mmmmm kramar till er.
En iskall hälsning
Det ringer i köket bland byggdamm och bråte.
- Hej Pappa, det är jag. Din Nattis
- Hej Gumman, har du det bra i Sälen med Mamma (2an) och Han (bajsmannen)?
- Ja, men det är skitkallt P U N K T
- Jasså, hur kallt är det då?
- Så man fryser....
Okay, då vet jag precis.
________________________
I bloggens värld
Jo man tackar och bockar.
Och så beskrivs det någon form av tankeöverföring alá science fiction.
Det är lite lustigt det där. Verkar gå hand i hand liksom.
Igår i köksrenoveringens fagra land pratade jag och vän om min svaghet
för komplimanger och upplyftande fraser.
Jag meddelade att jag behövde ha lite varma och positiva
vibrationer i detta iskalla vinterland.
Idag upptäcker jag ovanstående.
Sammanträffande? Kanske, men det tror inte jag.
Sedan läser jag min superfavvo, det fikades på B Ä S T A vis.
Tack, ni gör min dag.
Dessutom läser jag miss asswipe.
Hon som skriver så fantastiskt roliga, galna och svordomsfyllda texter.
Där har det hänt något. Det verkar otroligt spännande och världen står bredvid
med häpet uttryck och bara flämtar.
Fast hon ska göra slut. Dock bara lite, ty det är andra behov än "mumsfillibabba" som
tränger på så att säga.
Så du S, tillhör också ovanstående skara som förgyller en trött säljares vardag.
Jag säger som knappen på Fejjan.
Gilla :)
6 år, bara så du vet
När jag och barnen flyttade till vår nuvarande hydda så blev jag av kända skäl tvungen att shoppa en del.
Sonen 9 år fick sig en loftsäng. Jag tänkte att den skapar mycket yta i rummet för annat.
Så är det också, perfekt plats för skrivbord, myshörnor och annat.
Men den ska också bäddas, 2 meter upp från havet :(
Hur som helst. Planen var att Adam fick en ny, Nattis fick soffsängen som hade inhandlats
ganska nyligen. Perfekt för henne, tyckte Pappan. 80 cm bred och med hög mysfaktor.
Dessutom med utdragbar extra säng och tre stora förvaringar. Perfekt för kompisövernattningar.
Ohhhh, skriken höll knappt på att ta slut. Pappan fick verkligen tänka till för att komma ur situationen (nåja).
Löste det på ett (gissar jag) ganska manligt sätt.
- Lilla gumman, det står att de här sängarna måste man vara 6 år eller äldre för att få sova i.
Så vi får vänta med att köpa en sådan till dig.
Jo, det gick över. Hon köpte pappas list. I min enfald trodde jag att detta skulle glömmas bort
och att hon skulle inse hur fantastiskt bra hennes säng var.
23 juni, 2009. Kl 07.12.
- Grattis gumman på födelsedagen.
- Pappa!
- Ja.
- Jag fyller 6 år idag, när ska vi köpa en sån säng som Adam har?
Så, så var det med den glömskan.
Nu ska vi flytta och jag får stå mitt kast.
Bara att passera IKEA och inhandla samma lika.
Är någon intresserad så finns denna hos mig för billig penning.
________________________
Yippiekayey
Om precis en vecka får jag nyckeln.
Jag längtar mitt nya kök, mitt turkosa kök med induktionshäll.
Sedan ska det Per Morbergas, jävlar i min lilla låda.
Och diska ska jag göra, i diskmaskin.
Hell yes.
Merde
"Det sker den dagen helvetet fryser till is"
Fy för Sören.
Inte ens dubbla underställ hjälper, bara så DU vet ;)
// Paps
Jorå så att
Pyjamasbralla på och fram med stafliet.
Eller nåja, köksbordet...
Fin måndag till er fina.
En liten detalj bara
Men just nu är det väldigt mycket paps att älska.
Träning och bättre kosthållning, sa bull...
Jajamensan, sa bill...
Då
Jag kommer tillbaka till det där som var. Under ledigheten har jag varit hos vän och hjälpt till.
Det har påminnt mig om DÅ. Varför? Jo, de renoverar.
Jag är inhyrd som "expert". Mmmm det ni. Trodde ni inte va?
DÅ, då och framförallt i slutet av då, blev jag matad med negativiteter om hur jävla sur och grinig jag var.
Jag gnällde, vek inte tvätten på rätt sätt, var trött, frågade inte hur hennes dag varit (min dag var ju inget att berätta om, jag byggde ju om ett hus).
Men det värsta var när jag fick veta att jag inte älskade förbehållslöst.
Det grubblade jag ganska länge på. Sedan slog det mig. Det var ju det jag gjorde. Så förbehållslöst att jag glömde bort att älska mig själv.
Jag glömde att jag också lever.
Så kommer jag hem till fina vännerna.
Där ser jag hur det borde varit. De hjälper varandra. Arbetar tillsammans, sida vid sida.
De ler, kramas, berömmer och ber varandra om hjälp.
Jag inser att det är som jag kännt så här i efterhand, det var inte hos mig felet låg,
det var hos henne.
För fanimig, tvätten blir vikt och instoppad på sin plats, maten blir lagad, jag ler varje dag och jag älskar mina barn, förbehållslöst.
Men det viktigaste av allt!
Jag älskar mig själv för den jag är, speciellt med en stor snus under läppen.
// Paps
BarabimBarabom
2009 då?
Up´s and down´s, såklart.
Men va fan, hur skulle det se ut annars?
Livet är ju inte rosa och solsken rakt igenom.
Så, allt som allt.
Ett kanonår tog slut, ett nytt tog vid.
Vi kör, ända in i kaklet.
Jag borde
Men tyskaöversättning känns långt bort just nu.
Jag trivs bättre här, under duntäcket med en kopp kaffe på sängbordet.
Ett litet svar
En hälsning om en fin kväll och att han oavsett tillstånd
ska ringa om det skiter ihop sig.
Svaret är det enklaste och vackraste jag fått på länge.
Älskar dig, Farsan.
Det fick mig att gråta, av lycka.
Ett högt spel
Vi pratar lite om det, jag och hon som får stå ut.
Vilket risktagande det är.
För tänk om det går fullständigt åt pipan.
Tänk om det går för fort.
Tänk om magin är borta.
Tänk om det brinner, igen.
Då blir det inte bättre överhuvudtaget.
Men,
tänk om det går bra.....
Då blir det nog bättre.
Jag hoppas verkligen, det gör jag.
// Paps
