Idag måndag...
De små med stora förväntningar.
Många paket ska det vara och massa mys.
Farsan är klar (förutom med paketen) att köra hela vägen in i kaklet.
Förra årets jul vill jag inte uppleva igen.
Inte för att det inte var trevligt, för det var det.
Men en Jul utan barnen var att liknas med vidbränd gröt.
I år är det inte så, de är i pappans ägo hela helgen.
Här ska njutas å det grövsta.
Dessutom är det snö på marken.
// Paps
reflektion av en gammal man
En hel söndag med dödlig trötthet.
Men oj vad bra det blev.
Eller bra, hmmm. Jo för mig var det bra.
Hade längtat det sällskapet länge.
Både han och hon.
Dock är ju vissa av samtalsämnena katastrofala.
Idiotin har ett ansikte och det är inte vackert.
Sedan är det det där med Lille Skutt, det är roligt.
// Farsan
En önskan
Om det ända var lite mer mitt och lite oftare.
De fyra musketörerna
Och nu ska de ha julklappar.
Det är tur att det är gott om tid än så länge.
// Paps
Jomensåatt...
Hon Ba, å han Ba, å vi Ba, å dom Ba, WOW Ba.
Snart är det
J U L
______________
Tomtar på loftet
Hur kan man stänga av så till den milda grad.
Barnen är våra värdaste, de oskyldiga.
Må hända att jag är en knepig prick
som dessutom har massvis med gamla
rostiga skavanker.
Men aldrig att jag glömmer mina barn.
Förståelse, respekt men framförallt ren och skär hyffs.
Vi vuxna står ut, stänger ute, låtsas bort
men barnen har inte den möjligheten.
De har ett par föräldrar, en mamma och en pappa.
Det är ett delat ansvar alldeles oavsett hur familjekonstallationen
ser ut i övrigt.
Min resa genom livet har verkligen kört i diket inemellan.
Jag kämpar varje dag med det.
Jag önskar ingen, varken fiende eller vän, den resan.
Så du, skärp dig för fan. Man får inte så många chanser, tro mig.
// Paps
Nyfiken som få
Vissa kan man gissa sig till.
Andra ser man åtminstone hur de hittat hit.
M E N....
Beverly Hills, California, United States
Vem är detta?
Ruskigt nyfiken.
____________________
Lilla fina
Hon längtar sin Pappa.
Och pappan längtar henne.
_____________________________________
Polis polis potatismos
Och hade det inte varit för Katrineholms Starsky and Hutch
hade jag varit hemma åtminstone 30 minuter tidigare.
Ja, jag vet. Det är inget att haka upp sig på.
Men jag gillar inte sådan attityd och onödigt tidsspill.
Framför allt inte när jag kört 80 km/h i 30 mil.
Vid rondellen ut ur Katrineholm stod en långtradare på
både tvären och bredden.
Omöjlig att passera och därmed framföra bilen i en korrekt
vänstersväng i rondellen.
Mitt i vägen står stinsen med sin fina lysande röda stav.
(påminner en hel del om någonting helt annat, men det höll jag för mig själv)
-H A L T, du får vända och köra runt hela staden. Det pågår bärgning.
No shit Sherlock.
- Men du, det är 50 meter. Det skulle inte vara möjligt att ni två
bara släpper mig dessa metrar och låter mig köra åt fel håll i rondellen??
Jag menar, det är ju inte direkt autobahn här. Faktiskt finns det inte
en endaste bil förutom min, lastbilen, bärgaren och er blinkande tröska.
- Du grabben, nu gör du bara som jag säger, uppfattat?
- Ja, jo, men förbannat jävla pissonödigt.
Nåja, jag kom hem i alla fall.
Gåva
Vilka människor, vilken plats.
Jag hoppas ni kommer trivas tillsammans :)
_____________________________________
En lördag av njutning
Har gjort allt det bästa idag.
Uppstigning i tid.
Kalopskok på fantastisk märgpipa.
Lunch på city med mina minsta fina.
Fika med den bästa av bra och tillhörande gosunge.
Skridskoåkning i vindstilla lite minusgradigt väder.
Stormiddag med massa barn och vuxna.
Det är njutigt så det förslår.
Och sista samtalet, my goooood.
Vi snackar busslaster..
________________
Ett slut
Så är den andra fasen avklarad.
Det var bland det vackraste, varmaste och finaste jag upplevt.
Fantastiskt att känna smaken av tårarna i mungiporna när jag log.
Jag ser dig framför mig Keepern, med en kall i ena handen och ett fyrtal i den andra.
För alltid Jarvis, för alltid
_______________
Stoltast av de stolta
Han var alldeles fantastiskt duktig.
Adam, en blivande Idol.
Feeling
Vet inte om jag berättat men när jag var yngre åkte jag skateboard.
I ramp, hemma hos bröderna Färnlöf.
Minnen är galet många, roliga, dråpliga och ibland gjorde de ganska ont.
Självfallet tänker jag ofta på den tiden.
I somras var jag nere på city och strosade runt.
Har alltid gillat sneakers av alla de slag.
Så fick jag syn på de allra bästa.
Då slog det mig.
Det finns ett minne av att när jag drog på mig dessa så infann sig en mycket speciell känsla.
Jag handlade såklart.
Nu inser jag att den där sköna feelingen jag får av att dra på mig dem är ro.
Känner sig lite som Robban i G, kommer ni ihåg?
- Läget?
- Njaaaa, det är lunch...
Fast utan tillsatser såklart.
Nu sätter jag ofta på mig dem när jag målar mina tavlor.
Sitter och stampar takt med skorna på.
Vad för skor?
All Star Converse, of course
_________________________
Jag vann
Hedgehogsara hade en tävling och jag vann.
Så nu kommer jag ha kraften symboliserad på vänster arm.
T A C K
________________
En morgon i December
Jag gör misstaget igen.
Struntar i att tillsammans bestämma innan natten vad som ska bäras morgonen efter.
Vi vaknar på fel sida, både du och jag.
Du har en vilja så stor trots din litenhet.
Pappan förstår inte, kan inte.
Vi brusar upp och startar små krig.
Kompromissen är ett faktum och tårarna torkas.
Nu sitter jag här med dåligt samvete.
För vad gör det om hundra år.
Förlåt min lilla prinsessa, vi tar igen det ikväll.
// Paps
Historialektion
- Jag vet varför vi firar Nobeldagen, pappa.
- jasså, varför då?
- Jo, så här var det. Det fanns en man som hette Alfred Nobel.
Han gillade att ha fina kläder på sig och ordna kalas.
Sedan jobbade han med något också men jag kommer
inte riktigt ihåg med vad. Fast det var nog inte så viktigt.
I alla fall gillade han att ha kalas och ha fina kläder på sig.
- Därför pappa, firar vi nobeldagen.
// Paps
I Like
Vi övar
Övning står på programmet.
Adam övar på sång och testar Staffansutstyrseln.
Nattis övar mest på att se söt ut.
Pappan övar på att vila.
2 av Juvelerna :)
Den lilla och humöret
Vid gårdagens hämtning på skolan brakade det loss.
Jag har haft en hemlighet och hade hoppats på att behålla den.
Det sprack, kan vi säga...typ fethårt.
- Pappa, pappa. På fredag är det disco i skolan för oss
förskolebarn och ettorna.
-Det ska jag gå på PUNKT
Hon är rätt lik någon jag haft ihop det med, inga namn.
- Nattis, det kan du inte!
Sirenen ljuder, låter som hela västmanlands utryckningsfordon på en och samma gång.
Jag är dum, dummast faktiskt.
Så att hålla på hemlisen i kontrast till att få höra denna klagan till kl 20 eller så, avgör det hela.
- Men Nattis, kan du lyssna på Pappa?
- Hulk hulk, snyft snyft...ok.
- Du, jag, Adam och Amanda ska åka till Globen och kolla på Idolfinalen.
Nu låter det som hela mellansveriges utryckningsfordon.
- Jaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa,
jag ska få se E R I K på riktigt.
-Du är världens bästaste Pappa.
Det var någon som sa något om lillfinger men det stämmer väl inte?!
_________________________
