Det närmar sig...

...med stormsteg.

Vem är jag att sitta där på podiet (eller hur det nu blir).

Tycker det är kul att skriva, lära mig, komma framåt.
Men det är skrift, nu kommer jag få lov att öppna truten också.

Har idrottat i hela mitt liv och lärt mig att lite nervositet
är bra men det här är löjligt.

Puh, svettig redan innan uppvärmning.

Det är inte det att jag inte kan prata.
Inte där problemet ligger, är ju säljare till vardags.
Så svadan är det inget fel på.

Men då handlar det om jobb,
nu pratar vi känslor, djupt innanför västen.

Ändå, någonstans inom mig gillar jag det.
Det är en ny utmaning. Ett steg i en personlig
utveckling som jag garanterat aldrig hade trott
eller vart i närheten av att göra för ett år sedan.

Skräckblandad glädje.

Paps



Känslosamt

Så var den över, morgondagen.
Det var fint, han är en bra brorsa.

Lilltovan har en tendens att vilja ha
honom för sig själv.

Det finns ju ingen genetisk koppling,
men han gör det bra. Lugnt och metodiskt.
Meddelar lillasyster att åjo nog har han
plats för bonusbrorsan fortfarande.

Tar sig tiden att visa tricksen på Wii.
Lyssnar på berättelser från skolan.
Frågar hur det går i trean och är
genuint intresserad.

Hos farsan som står runt hörnet
åker känslorna berg o dalbana.

Tack för en fin kväll grabben.
I oktober rockar vi Globen.

Paps


Fantastiska barnet (en)

Han har blivit stor på något sätt.

Han med det ljusa håret och det coola snacket.

Vi har en överenskommelse jag och barnen.

Sängarna ska bäddas, även min såklart (av mig).

Tänder borstas och kläder på.

Sedan hinner vi (barnen) kolla lite morgontv
innan vi drar som raketer till skolan.

Vi preppar allt på kvällen så blir det lite lättare.

Lägger fram kläder, tandborstarna laddade med
rätt tandkräm (jo, de har varsin).

Och storebror är grym.

Studsar upp, bäddar sängen,
hjälper syrran. För som han säger:

- Hon är ju inte lika stor som jag än.

Det har pågått några veckor nu.
Känner att till helgen ska jag belöna stora
lilla killen för hans slit.

Frågan är bara hur?!

Paps

___________________



Förtroende

Med viasat sport abonnemanget ingår motor.
Ligger och kollar på höjdpunkter från senaste
tävlingen i Italien.

Hur törs dom kan man undra.
300 km/tim millimetrar från varandra.

Dom måtte lita på varandra väldigt mycket.

_______________________


Oväntat besök

Ett samtal, en liten fråga om samkväm imorgon.
Den förlorade sonen. Han som levt halva sitt
liv med mig. Han är inte min, inte alls.

Men jag har älskat honom som min
och gör det fortfarande.

Imorgon vill han komma hit, gärna äta lite mat.

Han vill inte ha gevalia men gärna viasat fotboll
och utan att han bad om det gissar jag på
cola och sour cream union.

ICA har cola och chips.

Com Hem hade viasat fotboll åt oss.

Nu längtar jag morgondag.

Paps

Inte kul längre

Han tycker inte det är kul längre med fotboll, Lintotten.

Anklagar mig själv lite faktiskt.

Man vill ju ställa upp, vara där, supporta på alla sätt.

Perfekt, jag hjälper till att träna dem.

Kan ju faktiskt vara så att jag istället för att hjälpa
har stjälpt det hela.

Klart han känner pressen av att farsan står på fel långsida,
tjoar och domderar. Ger fingervisningar om hur man ska löpa,
var man ska löpa och när man ska löpa.

Givetvis med barskare stämma mot honom än
mot de andra pojkarna, åtminstone tror jag han
upplever det så.

Vi får kanske testa något annat så länge.

Frågade vad han ville göra.

Karate, var svaret.

Jo jag tackar jag.
Så snart får jag äta upp barskheten.

Paps

Vi pratar

Det är många tankar just nu.

Lillmysan pratar väldigt mycket om
mamma och mig.

Igår morse sa jag till henne att
hon är den sötaste tjejen
i hela världen.
Svaret eller svaren kom direkt
och utan omskrivningar.

- Jag vet, Pappa...

Följt av denna lilla utläggning:

- Pappa, tycker du att mamma är gullig?

Jag svarar att det klart jag tycker, din mamma är jättevacker.

- Mmmmm, men ni pussas inte längre i alla fall, konstaterar hon.

- Nej, vi pussas inte längre.

- Synd....

Synd, inget mer, bara synd.

Resten av resan till skolan var det diskussioner om banan
kontra äpple till fruktstunden, varför det inte var ok att ha
kjol och linne när solen skiner (8 grader ute) osv.

Men synd, ja det är glasklart.
Synd är var det är.
Varken mer eller mindre.

Paps


TV

Har försökt komma på länge vem den optimala HAN är.
Inatt satt den, MacGyver. Som han skulle man vara.

Tänk att kunna bygga en motorcykel av en bläckpenna
med däck av två tubsockor. Kasta sig upp på sadeln
och dra iväg på bakhjulet med den räddade madamen
på bönpallen. ;)

Det är annat än Hollywoodfruar det.
Stör mig fortfarande på de 10 min jag såg.

Finns det verkligen människor som vill se det.
Som tycker att det är bra och avundas dessa
helt IQ-befriade varelser.

By the way, bra reklam för Västerås, NOT.

Citat efter 3 min av vår kära dam från V:ås.

" jag lärde mig att kouka coffee for bara ett ar sedan "

Bra gjort men knyta skorna klarar du inte av...

Som ni fattar så hade jag några kvalitetstimmar
framför burken igår.

Ikväll är det i alla fall champinjonligan.

Eller så målar jag istället.

Paps

Holy fjucking jesus

Hur kan det ens vara möjligt att
man skapar detta program.

Och sen undrar man varför
vi har fördomar.

Vilket program? Gissa


Tack

 
Som sagt, bokskriveri skulle kunna vara något.

Paps

______________


Supertorsk

Jag är torsk, supertorsk.

När det dimper ner vänliga ord
på mejl, fb, sms eller bara rakt i
ansiktet så blir jag alldeles mjuk
i kroppen. Knäna tappar styrseln och
känns som gele.

Snällaordjunkie, det är jag.

Försöker tänka på mig själv när
jag möter andra. Hur glad jag blir
om någon ger mig en komplimang.

Det kostar ingenting att tala om för
våra medmänniskor hur mycket de betyder,
att de är vackra, fina, har söta ungar,
ser pigga ut eller bara ge dem en kram.

Om vi hjälper varandra med lite
energitankning så mår vi alla bättre.

Paps




Försenat

Vill läsa om sömn, men VLT är försenad...


Min kärlek

Hon kryper upp i mitt knä.

Smeker min skäggiga kind.

Tittar mig djupt i ögonen.

Så säger hon:

- jag har längtat efter dig pappa,
jag älskar dig.

Mitt hjärta exploderar och en tår rinner ner för kinden.

Ja, min lilla prinsessa,
jag älskar dig också.

________________________


Ett långt meddelande

Vaknar av ett ljud från telefonen.
Det är många ord, vissa hårdare än andra.

Du meddelar att det var det.
Att det inte finns något värde mer.

Allt har med mig att göra,
mitt sätt att vara, hantera, ge uppmärksamhet.

Du har minsann gjort allt du kan.
Ställt upp, vart en kärleksfull människa.

Det är över ett år sedan.
Ändå blir jag fortfarande alldeles
kall av ilska när jag tänker på det.

Fegheten som du uppvisat.
Drivit mig framför dig som någon slags boskap.

Och när det inte passade längre,
ljugit dig grön.

Någonstans hade det nog vart enklare
om du bara sagt sanningen.

Erkänt kallt och hårt.
Så som du är, kall och hård.

___________________


Ännu en

Så är snart ännu en vecka strax slut.
Massa resa, trevliga upplevelser, kul jobb helt enkelt.

Kommer på mig själv med att längta.
Längta mysiga kvällar med skratt,
wii-spelande, bus och gos.

Snart så är ni hos mig igen,
mina älskade barn.

Paps

__________________


En dag

Min dag i bilder och text.

Har spenderat en dag i Skåne,
Skanör, Falsterbo närmare bestämt.

På vägen ut passerar jag Höllviken.
Havet till höger, samhället till vänster.
Innan bron går ett promenadstråk
kantat av statyer var hundrade meter.

Stannade, promenerade och reflekterade..

   

Vackert? Vänta ni bara...

Åkte vidare sinom tid.
Hittade hotellet eller hotell?!
Gästgiveri med tillhörande rum är
närmre sanningen.

Här bor och kommer jag sova inatt.

 

Vidare transport efter incheckning.
Falsterbo Golfklubb, anrik, vacker,
blåsig, seaside och alldeles underbar.

   

Spelade helt ok, åtminstone långt över förväntan.
Så otroligt läckert att få spela golf och samtidigt
njuta vacker havsnatur i all sin prakt.
Fåglar, kaniner, långa sanddyner och hav.

Just ja, vad gör jag här förutom att må gott.
Jo, haft ett möte med en grym kund, vi är
på rätt väg, kommer bli kalaskanon.

Efter middag med god mat och gott vin möts jag
av detta. Granne med mitt lilla gästgiverimyshotell.

Här sitter jag i mitt rum, njuter en öl och bara är.

Så, tack Skanör för en fantastisk dag.

Hit kommer jag igen, snart, privat.

Med mig tar jag Fiddeli,
Snickarn få säga vad han vill.

Paps
_________________

 


Bra saker

Försökt hitta något bra med hotell,
men jag vet inte.

Mest tråkigt tycker jag.

Scandic har en fördel,
alla hotell har gym, free of charge.

Det är bra, cykel, cross trainer, löpband,
hantlar och stora studsbollar.

Vet inte riktigt vad det sistnämda är
till för egentligen, men det är kul
att slänga dom på någon spännig
skåning som sitter på cykeln och bröstar.

Då får man ju lite trappträning också.

Paps

Den vita stenen

Vi zappade en del i helgen.
Tyvärr är det så hos mig att allehanda
köpkanaler står högre i kurs än
SVT´s barnkanal.

Dock hamnade vi där och där var hon.
Jag minns det som igår.

Kan jag ha varit 6-7 kanske 8 år.
Hon var nog den första kärleken.
Den sockersöta flickan som bodde
i häradshövdingens hus.

Det var den största drömmen då,
att få vara "farornas konung"
och få tillbringa varma sommardagar
med fina söta Fiddeli.

Ska jag vara ärlig så är det nog
fortfarande en dröm.
Att få vara konung och ha
sin alldeles egna Fiddeli.

För hon finns väl på riktigt,
någonstans, måste vara så,
eller hur?


Inget större fel trots allt

Hon är nog som vanligt, trots toksvullet öga.

Eller som vanligt, vet inte hur vanlig hon är egentligen.

Paps försökte vara smart och åka hem till
farföräldrarna lagom till lunch, kan hända
att det blir gratis då.

Icke, Mams på jobb, Paps på väg på fiske.

Oki, faktum. Vi åker ner på stan.
Väl nere ska vi försöka bestämma vad
vi ska ha för mat.

Hade kallt räknat med svaret McDonalds på frågan.
Men icke sa nicke, nej då....

Jo Pappa, jag kan tänka mig att gå på Il Primo,
deras pasta med oxfile och lite sås är gott.

Blev Ruffino istället, men maten ordnade Antonio.

Bortskämd, mmmm kanske.
Men hon är ju svullen runt ögat fortfarande :)

Paps 

Vind

Ibland är den varm, varm som på stranden i Tunisien.
Den kommer i sköna pustar, fuktig men ändå svalkande
mot den heta solen.

När man sitter där och tänker snart, mycket snart
svimmar jag av värmeslag.
Då dyker den upp och långsamt kyler av.

Ibland är den kall, bitande kall.
Den letar sig igenom skalskydd,
underställ och hud.

Bryter sig in i ben och märg.
Den är så kall att det gör ont.

Idag vill jag att den ska vara varm.
Snälla...

------------------


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0