vilsnafarsan // en pappas försök att dela med sig

Det är inte så lätt det här med Pappandet.

Vart lite svaj på barnfria helgen,
1:a krysset skulle kalasa sig så
minstaman kom redan idag.

Fick till en för mig alldeles fantastisk
lösning med Störstapojk.
Han tog hand om lillebror under några
timmar, för att sedan komma hit och äta mys.

Tro mig, det är inte så ofta.
Men oj, han är så stor.
Samtal som är förunderliga och vanebildande.

Han har ont och jag är orsaken.
Varje möte för oss i alla fall ett litet
steg närmre, närmre varandra, närmre
den där kärleken som han behöver och som
jag skriker efter.

Jag älskar dig min son.

Allways and forever.

Paps